Bonsoir, beau masque!

För att belysa om bredden på min tjänst och allt spännande jag får vara med om så flikar jag in med vad jag gjorde i tisdags i förra veckan. En del av dagen hängde jag med alla våra tekniska förvaltare för att se lite vad de jobbar med och de frågeställningar som de diskuterar på deras möten.

På förmiddagen besökte vi Kungliga Operan för att se hur Statens Fastighetsverk arbetar med en byggnad från 1800-talet. Styr- och reglersystem, ventilationsaggregat och andra tekniska installationer med varierande ålder kämpade för att lyckas hålla kraven på klimat från såväl balettdansöser som sömmerskor. En del av installationerna är så gamla som från 50-talet och med ett beslut om totalrenovering bakom hörnet så lappas och lagas det en del. Eftersom byggnaden dessutom är ett byggnadsminne och att de vill behålla den historiska känslan kompliceras driften ytterligare. Att behålla den härliga känslan av byggnadernas historia är en situation som vi också jobbar med i flera av våra fastigheter.

Som historieintresserad passar jag på att berätta en liten del av den historia som fortfarande ekar i några av Kungliga Operans dryga 1000 rum.

Bonsoir, beau masque! ska vara de sista orden Jacob Anckarström bakom sin mask sade innan han mördade Gustaf III som var på maskeradbal vid Kungliga Operan 1792. Förvisso skedde detta i det gamla operahuset men det låg på samma plats och liknade dagens operahus. En händelserik historia minst sagt, jag kan varmt rekommendera denna podcast, avsnitt 68,  om det är så att jag har några historieintresserade läsare som vill veta mer.

En utmanande byggnad och en mördad kung blev tisdagens tema, härligt med lite lärorika avstickare! Tack till Calle för ett välorganiserat och intressant studiebesök.

Hej på er!

 

En etablerares vardag

Hur skapas nya långsiktiga relationer med hyresgäster samtidigt som de nuvarande hålls nöjda och glada? Jag inbillade mig att det på någon hylla någonstans kanske fanns en företagshemlighet som delades med de olika etablerarna på bolaget, det framgångsrika konceptet. Hade jag börjat leta hade jag letat än idag…

Under fyra månader fick jag hänga på fem etablerare och ta reda på hur deras vardag såg ut och hur de bidrar till att skapa de handelsplatser som vi idag har i Stockholm, Malmö och Uppsala. Jag tänker passa på att ge er en beskrivning av respektive handelsområde men självklart också berätta om vad jag har haft för mig. Först ut var Farsta Centrum.

farstacentrum

För någon som är uppväxt i Huddinge men som flyttat ifrån Söderort kändes det lite speciellt att vara tillbaka i Farsta, köpcentrumet som varit det självklara valet när man var yngre men som besökts allt mindre frekvent de senaste åren. Farsta Centrum har vuxit men har fortfarande kvar den där känslan av att vara den lilla lokala handelsplatsen, inte stort och pampigt utan snarare hemtrevligt och inbjudande.

En stor nyhet och något som verkligen lyft handelsplatsen är det nya matplanet. Ett gäng nya enheter har kommit till där de tillsammans bildar ett kluster av såväl fika- som lunch och middagsmöjligheter. Kunderna kan nu lätt kombinera sina köp på Systembolaget eller någon av dagligvarubutikerna med choklad, nötter, kaffe eller varför inte en lunch.

Så där stod jag med en massa flashbacks från barndomen och undrade lite vad jag skulle kunna hjälpa till med på en tillsynes välfungerande plats. Mikael som är etablerare ute i Farsta tog mig på en rundvandring och det är häftigt hur mycket planer och idéer han hade i ett köpcentrum med i princip noll vakanser. Alltid tycks det finnas några som vill växa, krympa, diskutera flöden och grannar eller bygga om i butiken. Samtidigt finns det ständigt utmaningar när det kommer till de allmänna ytorna, hur kan Farsta Centrum komma att bli ännu bättre?

Hyresgästmötena där omförhandlingar ofta stod i centrum och möten med potentiella hyresgäster duggade tätt. Jag hjälpte till att förbereda oss så gott det gick och det var nog först då som det slog mig att varje samarbete mellan etablerare och marknadsområdeschef är unikt och får leva sitt egna lilla liv. De har väldigt stor frihet att fundera kring handelsplatsens framtid och deras omdöme litas det på fullt ut. Etableraren, Mikael i detta fall, sitter själv och skissar på idéer och förändringar. Vad händer om vi flyttar dem och ger plats åt dessa aktörer? Blir hyresgästmixen bättre i just denna zon? Förändras kundflödena? Vilka hyresgäster kan tänkas behöva byta miljö även fast de kanske inte vet det själva?

Jag återvänder nu till den företagshemlighet som jag trodde mig skulle hitta på bolaget. Finns det något som ligger bakom Mikaels framtidsplaner, har han redan lärt sig detta under sitt dryga halvår på bolaget? Visst har vi våra värderingar som genomsyrar hela organisationen och dess beslut men i övrigt är friheten stor. Efter att det funderats, diskuterats och räknats så dröjer det ofta inte länge innan planerna sätts i verket. Under förberedelsearbete med Micke där vi skapade diverse färgkartor och kalkyler så diskuterade vi en del hur etablerarna jobbar på bolaget. Samverkan mellan dem är stor och de diskuterar inte sällan hyresgäster och dess koncept men sedan agerar de ofta självständigt inom sitt respektive område, häftigt.

Att ena dagen sitta i möte med en liten lokal aktör som vill in i Farsta Centrum för att dagen efter diskutera lösningar med de allra största hyresgästerna på plats ger verkligen perspektiv på hur komplex men också hur spännande en etablerares vardag är. Lek&Saker är en nytänkande liten aktör som träffade vi under februari och de har nu flyttat in i Farsta Centrum. De ges nästan lika mycket uppmärksamhet som de riktigt stora, otroligt inspirerande att se.

Innan jag berättar om nästa sejour så måste ändå något sägas om fenomenet Farsta Centrum. Andra handelsplatser kan se tomma ut under vardagarna för att sedan blomma ut framemot fredag eftermiddag, inte Farsta Centrum. Torget, inspirerat av Piazza delle Erbe i Verona, är en mötesplats som tillsynes aldrig står tomt och ständigt är det folk som tar sig till centrumet för att shoppa. Drygt 17 miljoner besökare per år i en förort till Stockholm imponerar stort. Flera gånger under min månad i Farsta var jag tvungen att bara stanna upp och titta. Jag kan bara konstatera att centrumet har blivit en destination, en plats dit folk från hela Stockholm rör sig för att handla och umgås. Kika förbi själva så förstår ni vad jag menar. Här kan ni också läsa mer om bland annat Stockholms Stads och våra framtidsplaner kring Farsta.

Februari var förbi och det hade blivit dags att hänga på nästa etablerare, Magnus i Sickla väntade med öppna armar. Fler utmaningar och spännande arbetsuppgifter stod om dörren. Men innan vi tar oss till Sickla ska en mordgåta lösas, häng med på måndag!

Hagastaden

I början av september förra året var det då dags, sista sommarlovet var över och det var hög tid att slänga sig in i verkligheten. I två år ska jag runt på fem avdelningar för att likt Mowgli hos Baloo lära mig allt jag kan, nåväl jag ska göra mitt bästa i alla fall. Äventyret började ute i Hagastaden, där Stockholms kanske mest spännande stadsutvecklingsprojekt pågår. Det som en gång i tiden var en plats med mörka gränder intill Norra Stationsgatan håller på att förvandlas till ett område där Nya Karolinska Solna och företag inom life-science från hela världen möter nya bostäder, nya tunnelbaneförbindelser och ett brett utbud av service. Mitt i Hagastaden, på överdäckningen av Essingeleden, kommer snart Life City att växa fram. Här bygger Atrium Ljungberg morgondagens mötesplats som bildar ett kluster av life-science bolag. Låt mig visa hur det kan komma att se ut i en 3D-vy och kolla gärna in vår presentationsfilm. Nedan är en bild över hur det nyligen såg ut i området samt en visionsbild.

Så vad var det jag skulle göra i Hagastaden? I Hagastaden har vi mer än en markanvisning på Essingeleden. Ett stenkast bort ligger våra tre gamla industrifastigheter som idag har konverterats till kontor men där industrikänslan lever kvar. Min första sejour på traineeprogrammet var på affärsområdet kontor med tillhörande förvaltning. Med gänget nedan skapades snabbt ett andra hem, en mer sammansvetsad grupp får man leta efter!

Gänget

I ett område under förvandling finns det alltid något att göra. Ena stunden förbereds kalkyler, nästa så tas det fram avtal bara för att lite senare anordna vår kampanj Återwin-win. Man rycks med i ett härligt tempo i en miljö med högt i tak och stort personligt ansvar. Känslan att hela tiden lära sig nya saker samtidigt som man kan komma med behjälpande lösningar är härlig. Om en workshopuppgift på högskolan ibland kan kännas inrutad och lite väl analytisk så är arbetsuppgifterna här helt annorlunda, kreativiteten får ofta forma resultatet.

Fem månader i Hagastaden gick snabbare än jag någonsin hade kunnat tro. När jag kände att jag precis fått koll på fastigheterna var det dags att ge mig av mot nya äventyr. Det var otroligt inspirerande att få ta del av hur verksamhetens hjärta, förvaltningen, sköts och fungerar i praktiken. Var jag tog vägen efter Hagastaden får ni snart se!