BAS Barkarby & projektledarrollen

Hej, Robin här!

Från byggandet av kontor vid Sickla Front via spännande utvecklingsmöjligheter vid Söderhallarna ska vi idag ta oss till ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, Barkarbystaden. Sedan åtminstone 500 år före vår tideräkning har folk bott på platsen och fram till 2010 var delar av den ett flygfält. Nu pågår dock ett projekt som kommer förändra platsens karaktär och betydelse helt. Fram till 2030 planeras det att byggas 18 000 bostäder och 10 000 arbetsplatser i Barkarbystaden, samtidigt kompletteras pendel- och fjärrtåg med tunnelbana som förlängs från Akalla. Allt är upplagt för att Barkarbystaden ska bli en härlig plats att leva på.

Under våren fick jag arbeta med Anders och Pierre som är mitt uppe i ett av våra mest spännande projekt, BAS Barkarby. BAS Barkarby kommer att bli en plats där utbildning, näringsliv, kultur och sportevenemang möts och blir en viktig faktor till att skapa en levande stadsdel. Nedan är några visionsbilder av hur byggnaden för första etappen kan komma att se ut.

Markförhållandena på platsen är dock svåra och kompletteringar och revideringar av planhandlingar tillsammans med en ansökan om miljötillstånd har gjort att projektet kommer igång lite senare än planerat. Visst är det tråkigt att inte bygget kommer igång men samtidigt är det viktigt att tänka hållbart och långsiktigt. För att få en ännu bättre bild av nuvarande förhållanden så åkte jag i dagarna ut till platsen.


Under de senaste månaderna har jag fått en god inblick i vad det innebär att vara byggprojektledare hos oss på AL. Jag har fått ingå i teamen i såväl Sickla, Gränby som nu senast i Barkarby. Projektledarna brinner verkligen för sina projekt och blir något av spindeln i nätet i sina väl utvalda och sammansvetsade team. Rollen är självständig och innebär ett stort ansvar och mandat. Projektledarna ingår även i projektens styrgrupper så att de längs hela resan får vara med att påverka de beslut som tas kring dess utveckling.

Jag själv har utvecklats otroligt mycket där jag fått varit med och träffat kommande hyresgäster, kommuner, projektörer och inte minst mina medarbetare som jobbar med projekten. Jag har dessutom fått utvecklande arbetsuppgifter på sidan av detta som resulterat i hjälpmedel som förenklar projektledarnas vardag. De senaste månaderna har verkligen givit en insikt i projektledarens roll med tillhörande utmaningar. Att på plats få se projektledarna lyckas få alla i teamet att varje dag jobba mot samma mål och hålla koll på allt som ska göras var inspirerande och lärorikt. De tvingas till att ta beslut hela dagarna, allt blir kanske inte exakt som man hade tänkt sig från början men att hela tiden ta kloka beslut och gå vidare är nyckeln till framgång i det långa loppet. Att hela tiden även bygga för att själva förvalta integrerar hållbarhet och långsiktighet på ett naturligt sätt.


Visste ni förresten att 1956 landade ett passagerarplan från Air France på Barkarby flygfält några stenkast ifrån där BAS Barkarby ska ligga (ni ser landningsbanan på flygbilden ovan). Den förvirrade piloten slog upp dörrarna och förvånades över hur förändrad Bromma flygplats var! Kanske kommer besökare bli lika förvånade om de skulle besöka Barkarbystaden igen om några år när allt är klart.

Ha en trevlig sommar allihop, om några veckor är Marcus och jag tillbaka med fler inlägg om vår vardag som traineer på Atrium Ljungberg. Simma lugnt.

/Robin

Bygget av Sickla Front

Hej, Robin här!

Under vintern och våren har jag fått chansen att på djupet se hur våra projektledare jobbar med våra stora byggprojekt. Först fick jag följa Marcus och Hasse här i Sickla där Sickla Front växer sig allt större. Jag besökte sedan Tommi, Michael, Pehr, Fredrik och Johanna som har en handfull projekt på en och samma gång i Gränbystaden. Under mars och april fick jag sedan den äran att följa Anders och Pierre i deras vardag i förarbetena för det som ska bli BAS Barkarby. Jag kommer här att under de kommande veckorna presentera mina upplevelser kring projekten och projektledarrollen; vi börjar med Sickla Front.

Snart två år sedan tecknade vi ett hyresavtal med Domstolsverket som möjliggjorde starten av ett projekt bestående av två kontorshus och ett parkeringshus. Ni kanske minns mitt studiebesök från oktober förra året, då var endast parkeringshuset påbörjat. I dagarna tog jag ytterligare en sväng på bygget för att få en uppdatering kring projektets status, mer om det alldeles strax.

Jag tänkte dock först zooma ut och berätta lite om varför det här projektet är så viktigt för platsen. Sickla Front blir en brygga mellan Hammarby Sjöstad och Sickla. Två områden som levt sina egna liv kommer att få en naturligare övergång med trevligare och mer inbjudande miljöer att arbeta, handla och bo i. Vi skapar ett attraktivt och stadsmässigt kvarter som även kommer att stärkas av att tvärbanan i detta nu förlängs från Sickla udde.

Alright, låt oss ta en sväng på bygget!

Det är inte förrän jag står på taket och blickar in mot staden, eller för den delen ner i schaktet, som jag inser hur högt huset verkligen blir. Hyresgästerna kommer att få njuta av en grym utsikt, förmodligen Sicklas bästa!

Tegelfasaden ger en härlig känsla och knyter samman med industrikaraktären i övriga Sickla, visst blir det snyggt?

Projektledaren tillsammans med sin genomförandeorganisation har ett otroligt spännande men utmanande uppdrag. Med ca 50 delentreprenader gäller det att ha ordning och reda på bygget samt ständigt ha en god samverkan mellan alla aktörer. Projektledaren blir något av spindeln i nätet med ett övergripande ansvar men samtidigt även god koll på detaljer! Tiden med gänget var otroligt givande och rolig. Konstruktion, handlingar, byggmöten, säkerhet på bygget, materialval och så mycket mer att sätta sig in i. Hur håller egentligen projektledaren koll på allt? Mer om det nästa gång när jag ska berätta om projektledarrollen kopplat till BAS Barkarby.

Nu till något helt annat. På nationaldagen firade Nacka kommun inte bara dagen till ära utan även att de nyligen blivit 100,000 invånare. Detta gjorde de med dans, sång och inte minst ett lådbilsrally!

För att ställa upp så behövde vi såklart en lådbil, filmen nedan visar hur vi skapade vår snygga och som det skulle visa sig rätt snabba farkost.

Med vd:n bakom ratten och ett gäng glada puttande löpare så lyckades vi vinna tävlingen! Tack Nacka kommun för ett välplanerat och skoj evenemang och grattis till 100,000 invånare. Nacka fortsätter att växa så det knakar!

Om några veckor är jag tillbaka, då spänner vi blickarna mot Stockholms största utbyggnadsområde, Barkarbystaden. Till dess, ha det bra!

/Robin

Där idéer blir visioner och detaljplaner blir verklighet

Tjena, Robin här!

Det har blivit dags för mig att fortsätta berätta om min resa genom bolagets olika avdelningar. Efter sex veckor i Uppsala med våra etablerare så skulle jag över sommaren och fram till vintern jobba med våra affärsutvecklare. Med lite drygt ett halvår på bolaget i ryggsäcken hade jag träffat många av affärsutvecklarna och hade en någorlunda bra bild av vad de arbetar med. Under det kommande halvåret skulle jag dock få en djupare inblick i hur de initierar och driver våra projekt framåt.

Jag tänkte sammanfatta min tid hos affärsutvecklarna med att berätta och visa lite om vad de gör till vardags och hur detta bidrar till att skapa och utveckla platser och byggnader. Några av de projekt som vi arbetade kring under den andra hälften av förra året låter jag fortfarande ligga under radarn men visst ska jag visa er exempel på hur bra det kan bli. Häng med!


Utredningar för att utveckla våra områden och byggnader

I en värld av nyfikenhet, kreativitet och kalkyler skapas idéer om hur våra byggnader och platser som finns idag kan kompletteras och utvecklas. Inom Atrium Ljungberg uppmanas vi att våga testa och tänka nytt. Många av de idéer och funderingar som uppkommer vid workshops, på möten eller varför inte fikapauser hamnar på affärsutvecklarens bord. Idéer får testas och om det verkar vara ekonomiskt försvarbara, intressanta och passar in i vår vision för platsen får projektet växa fram med hjälp av övriga inom organisationen. I det här skedet fick jag vara involverad i ett flertal projekt under andra hälften av förra året. Kan några av våra lokaler byta användning för att skapa ett intressantare område? Är efterfrågan tillräckligt stor på produkten vi funderar på att skapa? Hur kan vi utveckla vårt bestånd för att anpassa oss till digitaliseringens frammarsch?

Spaningar på vår omvärld

Ibland gäller det också att lyfta blicken och se vad vi kan lära oss av andra bolag. Inte nödvändigtvis bara från fastighetsbranschen utan även andra som står inför dagens utmaningar. Digitalisering, urbanisering och globalisering påverkar oss allihop och det är långt ifrån självklart hur vi behöver agera för att anpassa oss till framtida behov. Kontor och handelsplatser kommer med all säkerhet inte alltid att se ut som det gör idag, det gäller se till de som utvecklat sin affär åt rätt håll men även att vi själva vågar testa nya saker.

Nya tillskott till våra befintliga områden

Som jag nämnde inledningsvis så har affärsutvecklaren en viktig roll i våra byggprojekt. Utöver att hitta kreativa lösningar och skapa visioner så jobbar de ofta med kommuner och arkitekter. Resultatet kanske inte syns förrän många år senare men jag ska visa er hur bra det kan bli. Vi börjar med platsen där jag befinner mig just nu, Kvarteret Nod i Kista.

Atrium Ljungberg har funnits i Kista och närmare bestämt Ärvinge sedan 90-talet. Under 2014 skapades en byggnad belägen i andra sidan av Kista, Nod. Nod är en samlingsplats för lärande, akademi, forskning, kultur och näringsliv. Platsen är öppen och dynamisk, häng med in så förstår ni vad jag menar. Nedan ser ni hur Nod kan se ut en dag som denna.


Om vi tar oss till Sickla så finns två platser jag vill visa upp, vi börjar ute på Marcusplatsen.

Marcusplatsen, uppkallad efter såväl Markusplatsen i Venedig som Marcus Wallenberg. Familjen Wallenberg har länge förknippats med Atlas Copco där Marcus Wallenberg själv initierade AB Diesels Motorer som senare slogs ihop med Atlas och efter ett och annat namnbyte blev Atlas Copco. Fabrikerna och tillhörande bostäder byggdes i Sickla vilket har satt sina tydliga spår i hur Marcusplatsen ser ut nu. Idag är Marcusplatsen en mötesplats och oas mitt i Sickla!

Vid ena hörnet av Marcusplatsen är det spännande grejer på gång. I den över 100 år gamla tapetfabriken finns det planer att skapa hotell och kontor. Den gamla tegelfasaden bevaras och ytterligare våningar läggs till; industrikänslan finns kvar och kompletteras med något nytt och innovativt. Nedan ser ni en visionsbild av hur det kan komma att se ut när det är klart.

tapetfarbriken-exterior_webb

Alla dessa platser är exempel på hur en idé har anpassats till dess område och skapat en genomarbetad vision, en affärsutvecklares vardag.


Innan jag sätter igång med annat igen så måste jag få dela med mig av vår film om vad som hände inom AL under 2016.

Hare bra!

/Robin

Centrala Uppsala

Forumgallerian och Rådhuset – Moderniteter med tydliga spår av dess historia

Innan vi lämnar Uppsala tar vi en sväng till de centrala delarna. En kortare bussresa från Gränby tog mig till ytterligare två spännande enheter; Forumgallerian och Rådhuset. Under två veckor hängde jag med Veronica i hennes arbete med att utveckla dessa två platser. Forumgallerian står inför en kommande förändring där förberedelserna var i full gång under mina veckor där. Även Rådhuset hade spännande saker på gång i och med den nya aktören Frenchi.

Uppsalas historia sträcker sig långt in på medeltiden med Skandinaviens äldsta universitet men också i och med ärkebiskopssätet inom Svenska kyrkan. Forumgallerian är en del av Uppsalas historia och har funnits på platsen sen 1950-talet, dessförinnan användes platsen främst som spritpalats vilket låg i universitets och regementets intresse. 1953 öppnade dock Forum och har sedan dess bytt skepnad några gånger, senast 1992. Men nu är det alltså dags igen, Forumgallerian ska fräschas upp på såväl in- som utsidan. Så här är det tänkt att det ska se ut när det är klart under 2018.

vision1

Veronica och jag kikade tillsammans med Lotta, som också arbetar med platsen, på hela situationen kring Forumgallerian. Ett större renoveringsarbete kräver en nära kontakt med hyresgästerna. Några av hyresgästerna kommer att flytta ut, några byter plats i gallerian medan några nya ska komma in. Jag berättade tidigare om pusslet i Farsta med hyresgästerna och visst är det likadant i Forumgallerian. Att få så många som möjligt nöjda samtidigt som den bästa möjliga produkten ska tas fram innebär en hel del pusselläggande, kul men utmanande. Vi skissade fram och tillbaka på lösningar och träffade flera av hyresgästerna för att stämma av förslag med dem. Vill ni läsa mer om renoveringen och den framtida produkten så hittar ni det här. Nåt som är säkert är dock att den anrika historien kring Forumgallerian och dess tillhörande kvarter kommer att leva vidare under lång tid framöver.

Ett stenkast bort hittar vi Rådhuset, en byggnad som Atrium Ljungberg förvärvade för 10 år sedan men som har en historia som går tillbaka till 1645. Genom åren har baler, bröllop och rättegångar hållits här samtidigt som det innebär första parkett för den som ville följa avrättningarna på Stora torget. Många av Sveriges då mäktigaste personer besökte byggnaden. Idag är Rådhuset något helt annat. Interiörerna påminner fortfarande om byggnadens historia men idag kan här kunder handla exklusiva kläder eller äta på den nyöppnade restaurangen Frenchi. Över 90 varumärken finns idag att välja bland fördelade på varuhusets åtta mindre avdelningar.

Arbetet från att Atrium Ljungberg förvärvade fastigheten tills hur den ser ut idag har fått ta tid. Noggrant har installationer gömts samtidigt som historiska drag har släppts fram. Kanske hade Axel von Fersen och övriga adelseliten känt igen sig om de besökt Rådhuset idag. Möjligt att de dock hade haft åsikter om dagens mode…

I och med mina veckor i Uppsala så var perioden hos etableringsgänget över. Månaderna hos etablerarna har inneburit att jag fått en mycket bättre förståelse kring handel. Alltifrån att hyra ut lokaler, dialoger med hyresgäster, skapa rätt hyresgästmixer till att utforma och diskutera avtal är bara några av sakerna jag fått lära mig under perioden. Härligt gäng med väldigt inspirerande och utmanande arbetsuppgifter. Grymt lärorikt!

Från juni till november skulle jag nu tillhöra affärsområdet Affärsutveckling, det är där idéer ska bli verklighet! Nästa gång får ni höra mer om detta, men det spar vi till nästa år.

God fortsättning allesammans!

// Robin

Uppsalas andra stadskärna

Webb

I såväl Uppsala city som Gränby har Atrium Ljungberg ytterligare köpcentrum och efter min vecka i Malmö så var jag under sex veckor på besök i universitetsstaden. Först fick jag följa med Mattias i hans arbete kring Gränbystaden för att sedan jobba med Veronica som ansvarar för Forumgallerian och Rådhuset.

Gränbystaden, några minuters resa från centralstationen, är ett av våra mest intressanta områden där en växande handelsplats håller på att få sällskap av kultur, service, evenemang och bostäder. Produkten kommer att bli Uppsalas andra stadskärna. Resan dit är påbörjad men en växande handelsplats innebär utmaningar för en etablerare, Mattias och jag hade under april många möten med aktörer som vill in i Gränbystaden men även befintliga hyresgäster som undrar över byggen och annat som är på gång.

För att bygga stad räcker det inte bara med en välfungerande handelsplats, service, bostäder och nöjen utan ibland krävs det även att det tänks utanför boxen. Vi har nyligen byggt en häftig lekpark och alldeles intill ligger Linnétorget, två platser inspirerade av Uppsalas historia.

Utvecklingen av Gränbystaden är omfattande, för att ge er en uppfattning av platsens utveckling så delar jag med mig av lite bilder, dels några nytagna bilder men också några äldre så ni kan se hur det såg ut tidigare.

Innan vi beger oss av mot centrala Uppsala så måste några ord sägas om det som byggts på taket av City Gross ute i volymhandelsområdet. En insikt om att ungdomar blir allt mer stillasittande väckte en tanke om att skapa miljöer som påminner om de i TV- och datorspelen. Grundaren Theo Blanco funderade på sin kammare, lösningen blev Turbo Sport & Adventure Zone:

Månaden i Gränby var otroligt givande där allt verkligen händer på en och samma gång. Samtidigt som nya hyresgäster ska komma in så byggs stora delar av gallerian om och dessutom byggs bostäder och garage precis intill. Kunderna till butikerna och butikscheferna vill att handeln ska rulla på som vanligt samtidigt som de vill att Gränbystaden fortsätter att utvecklas. Snacka om pussel.

Mer från Uppsala nästa gång.

Tare lugnt!

/Robin

En vecka i Malmö

mobilia

Under en vecka i våras åkte jag ner till Malmö för att få se hur Jeanette som är etablerare där arbetar med Mobilia. Vi tog även en roadtrip till andra aktörers anläggningar för att inspireras men även se vad som skiljer Mobilia från de övriga. Under veckan besöktes också Swedbank Stadion där di blåe hade hemmamatch samt Malmö Live där Business Arena anordnades.

Söder om centrala Malmö hittar vi idag ett av Atrium Ljungbergs köpcentrum, Mobilia. Anläggningarna har en lång historia där en textilfabrik öppnades under slutet av 1800-talet och det dröjde till 1968 förrän delar av platsen gjordes om till ett köpcentrum. Sedan dess har Mobilia fått växa i omgångar och har idag över 100 butiker. Den gamla industrikänslan lever dock kvar i området med sina historiska byggnader som dock har kompletterats med modern arkitektur. Idag är Mobilia mer än ett köpcentrum, ett stadskvarter har växt fram med en mix av handel, restauranger, service och bostäder.

Eftersom det var första gången jag besökte Mobilia tog vi en lång rundtur i området där Jeanette berättade om allt som nyligen hade förändrats och vad som var på gång. Det var häftigt att se hur mycket som de fortfarande höll på att utveckla och att gänget där nere inte är mätta ännu. Det som verkligen stack ut var den nyöppnade förskolan vars utemiljöer ligger på köpcentrumets tak, innovativt sätt att skapa ytor!

Jeanette och jag passade även på att under min vecka nere i Malmö att hälsa på hos andra köpcentrum i området. Vi besökte bland annat Emporia, Entré, Triangeln och Väla. Kul att se skillnaden i de olika köpcentrumen, de försöker alla att differentiera sig på olika sätt och gör skilda prioriteringar. Malmömarknaden är tuff och om satsningen i Malmö Plaza (gamla Entré) blir som de tänkt sig så kommer kampen om kunderna att hårdna allt mer. Det blir intressant att följa Mobilias och Malmös fortsatta utveckling.

Sist men inte minst måste jag ändå som djurgårdare nämna att MFF fick stryk av GIF Sundsvall. Här skulle det kunnat komma en spydig kommentar men MFF säkrade ju nyligen sitt 19:e SM-guld. Bäst jag håller tyst.

Tare lugnt!

/Robin

 

Månaden i Sickla

sickla

Förvandlingen från hur Sickla såg ut tidigare till vad det är idag är fascinerande i sig men utmaningen precis som i Farsta är att få platsen att fortsätta utvecklas. Här har Magnus som är etablerare i Sickla en viktig roll och under mars månad skulle jag hjälpa honom. För att få en bättre bild av Sickla så tänkte jag visa lite mer av hur det ser ut idag och vad som är på gång.

Under slutet av 1800-talet växte ett industriområde fram där blivande Atlas Copco var en ledande aktör. Det var inte förrän 1990 som produktionen av bl.a. borrmaskiner flyttade till Örebro och fastighetsbeståndet såldes till Ljungberggruppen 1997. Ett stort arbete sattes igång och 2005 invigdes det som idag är Sickla Köpkvarter. Arbetet är dock inte över, hela tiden sker projekt för att göra Sickla till en ännu bättre plats. I detta nu förlängs tvärbanan till Sickla, tunnelbanan mot Nacka ska stanna vid Sickla, kontor och parkeringshus i form av Sickla Front II byggs och produktion av bostäder står om dörren. Jag tog mig nyligen en runda för att få veta mer om projekten men också för att visa er hur det ser ut just nu.

På grund av den nära kopplingen till Sickla är det här många av oss sitter till vardags. Vi delar huset nedan med Atlas Copco som fortfarande har sitt huvudkontor kvar i Sickla trots att produktionen har flyttats till framförallt Örebro.

Sickla HK60 Urban Deli Mtesplats Hesselman

Magnus tillsammans med René som är marknadsområdeschef i Sickla jobbar ständigt med att utveckla området på handelssidan. Under mars fick även jag vara en del av teamet och månaden var intensiv med många möten med såväl befintliga som potentiella hyresgäster. Många vill in i Sickla och de som redan är på plats har ofta funderingar kring vad som är på gång och hur deras enhet kommer att påverkas. Utöver förberedelsearbete kring Sickla så deltog jag vid assessment center för att hitta nästa trainee (bra jobbat Marcus), gick på frukostseminarier om framtidens handel, hjälpte hyresavdelningen med styrelserapporter och skapade hjälpmedel för våra etablerare. Månaden i Sickla var intensiv, det är lätt att på förhand tro att en framgångsrik produkt är ett självspelande piano men det har visat sig vara tvärt om. Hårt arbete krävs för att hålla hyresgästerna nöjda samtidigt som nya planer och projekt uppkommer till området. Ett gott rykte ger även högre krav från såväl hyresgäster som konsumenter, alla måste hållas nöjda. Att ta tillvara på den härliga industrikänslan samtidigt som platsen ska vara modern och nytänkande är en annan utmaning, en utmaning utöver det vanliga.

Under den kommande veckan for jag söderut, Mobilia i Malmö var nästa destination.

Vi hörs! /Robin

En stad växer fram

Innan jag går in på min månad i Sickla så ska jag backa bandet lite. Det var första dagen på jobbet och jag hade ett minst sagt inspirerande möte med bolagets dåvarande vd Inga-Lill. Jag hann tyvärr inte jobba så mycket med henne men under bara detta samtal så visade hon vilken otroligt jordnära och kompetent person hon var. Full koll på allt samtidigt som hon tillsynes inte brydde sig om att jag var trainee och hon vd. Redan här märkte jag vilken varm organisation som hon styrde över, ingen är värd mer än någon annan och man tar sig tid att hjälpa varandra oberoende vem det är som frågar.

Nåväl, innan jag går vidare med vad jag gjorde med etablerar-Magnus i Sickla så måste jag ändå få berätta lite om var Inga-Lill visade mig under vår pratstund. En gammal bild förstorad på en skiva. Motivet? Sickla före dess förändring. Nedan ser ni också hur Sickla ser ut idag och vad som kan tänka sig vara på gång!

Sickla var en plats som förvisso lockade en del kunder men som inte på något sätt liknar det som Sickla är idag. Sickla har blivit en stad i staden som lever dygnet runt. Inga-Lill berättade att allting bara börjat med en idé om hur detta område kunde utvecklas, någon såg en stor potential i Sickla där ett köpkvarter kunde få växa fram samtidigt som den härliga industrikänslan fick leva kvar. Idag känns Sickla som en självklarhet men oj vad inspirerande det var att höra hur det hade fått växa fram. Utmaningen ligger i att fortsätta utveckla Sickla för att hela tiden behålla sina nöjda kunder och samtidigt attrahera nya. Detta var något jag försökte hjälpa Magnus med under våren. Mer om min tid i Sickla och dess framtid nästa vecka!

Ta hand om er /Robin

Gruvan under Sickla

Det mullrar till ibland på kontoret här i Sickla. Första gången jag märkte det så var det tillsynes bara jag som reagerade varpå jag hör med kollegan bredvid. ”Var förmodligen bara från gruvan”. Många gissningar hade jag nog kunnat skaka fram men tanken på att vi satt på en gruva hade i ärlighetens namn inte varit en av dem. Några veckor senare hängde jag med ett gäng från bolaget ner i gruvan för att se vad som sker där.

Gruvan har idag flertalet syften där Atlas Copco både visar upp sina produkter i en utställningsdel men de använder den också för att testa sina produkter. På den lägre nivån, ca 40 meter under marken, testas de transformer-liknande maskinerna som då och då påminner alla i huset om sin närvaro.

Det som slog mig när jag kom ner i gruvan var hur rent och snyggt det var i de första delarna. Idén är att Atlas Copco ska kunna bjuda in gäster och enkelt ta sig ner via samma hiss som kontoret vi delar med dem. Lite längre in i gruvan finns också en lokal som liknar vid en biosalong, The Atlas Copco Hall. Här kan de arrangera event för närmare 100 personer i en minst sagt annorlunda miljö. Vid fortsatt promenad i gruvan blir takhöjden lägre och känslan av riktig gruva börjar smyga sig på en.

Gruvan används även för andra arrangemang med jämna mellanrum. I september varje år arrangeras Sickla gruvlopp där merparten av loppet hålls nere i gruvan.

Delar av gruvan är öppen för allmänheten där visningar arrangeras med jämna mellanrum som en del av berättelsen om Sicklas historia. Om ni också vill besöka gruvan kan ni läsa mer om det här. Mer om Sickla och min tid där inom kort!

Över och ut! //Robin

Bonsoir, beau masque!

För att belysa om bredden på min tjänst och allt spännande jag får vara med om så flikar jag in med vad jag gjorde i tisdags i förra veckan. En del av dagen hängde jag med alla våra tekniska förvaltare för att se lite vad de jobbar med och de frågeställningar som de diskuterar på deras möten.

På förmiddagen besökte vi Kungliga Operan för att se hur Statens Fastighetsverk arbetar med en byggnad från 1800-talet. Styr- och reglersystem, ventilationsaggregat och andra tekniska installationer med varierande ålder kämpade för att lyckas hålla kraven på klimat från såväl balettdansöser som sömmerskor. En del av installationerna är så gamla som från 50-talet och med ett beslut om totalrenovering bakom hörnet så lappas och lagas det en del. Eftersom byggnaden dessutom är ett byggnadsminne och att de vill behålla den historiska känslan kompliceras driften ytterligare. Att behålla den härliga känslan av byggnadernas historia är en situation som vi också jobbar med i flera av våra fastigheter.

Som historieintresserad passar jag på att berätta en liten del av den historia som fortfarande ekar i några av Kungliga Operans dryga 1000 rum.

Bonsoir, beau masque! ska vara de sista orden Jacob Anckarström bakom sin mask sade innan han mördade Gustaf III som var på maskeradbal vid Kungliga Operan 1792. Förvisso skedde detta i det gamla operahuset men det låg på samma plats och liknade dagens operahus. En händelserik historia minst sagt, jag kan varmt rekommendera denna podcast, avsnitt 68,  om det är så att jag har några historieintresserade läsare som vill veta mer.

En utmanande byggnad och en mördad kung blev tisdagens tema, härligt med lite lärorika avstickare! Tack till Calle för ett välorganiserat och intressant studiebesök.

Hej på er!